I den senaste PISA undersökningen frÄn 2012 testades elevernas kunskaper i matematik, lÀsning och naturvetenskap hos femtonÄringar runt om i landet. Sverige var det land som försÀmrat sina resultat mest av alla deltagande lÀnder inom samtliga omrÄden. Detta tyder pÄ att nÄgot mÄste göras. Vi har studerat hur man kan vÀcka intresse för Àmnena fysik och kemi inom naturvetenskapen. Detta för att öka de naturvetenskapliga kunskaperna hos eleverna i skolan.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med skönlitteratur, i sÄvÀl svenska som andra Àmnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är, med olika Àmnesinriktningar (se s. 17). Vi valde ocksÄ att observera tvÄ av dessa lÀrares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi ocksÄ Ätta elever, fyra i respektive klass. I vÄrt resultat har det framkommit att de observerade lÀrarna anvÀnder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den pÄ olika sÀtt och i olika omfattning.

Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga forskning om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans Ärskurser 4-9. Metod: FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie. Sökord valdes ut och anvÀndes i databasen ERIC, webbsökmotorn Google Scholar, samt webb-portalen ?avhandlingar.se?. En manuell sökning gjordes Àven i tidskriften NorDiNa.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare insikt i hur klasslÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus Àr inriktad pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring hur estetiska verktyg anvÀnds inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i Ärskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjÀlp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lÀrare frÄn tre olika skolor. Resultatet visade att en övervÀgande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta sÄg mÄngainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svÄrigheter i de teoretiska Àmnena.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur anvÀndningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen i grundskolans senare del reflekteras i lÀrarstudenternas examensarbeten. UtifrÄn syftet formulerades följande frÄgestÀllning: Hur har anvÀndningen av informations- och kommunikationsteknik i grundskolans senare del reflekterats i lÀrarstudenters examensarbeten? För att undersöka denna frÄgestÀllning har metaanalys anvÀnts som metod oh det sociokulturella perspektivet har utgjort det teoretiska ramverket. Slutsatsen av denna studie Àr att lÀrarstudenternas examensarbeten speglar en utveckling av undervisningen i grundskolans senare del med IKT som bÄde mÄngsidig, snabb och komplex samtidigt somd et finns ett mycket stort behov av kompetensutveckling inom omrÄdet hur informations- och kommunikationsteknik kan anvÀndas i undervisningen i grundskolans senare del..

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

I detta arbete studeras förskollÀrares och lÀrare i grundskolans tidigare Ärs syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram förskollÀrares och lÀrare i grundskolans tidigare Ärs syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser tvÄ förskollÀrare pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Hur beskriver de lÀs- och skrivaktiviteternas roll? Hur ser tvÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Jag har intervjuat tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är samt gjort tvÄ observationer pÄ samlingar i förskolan. Resultatet av undersökningen blev följande, förskollÀrare och lÀrare i grundskolans tidigare har olika syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan.

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslÀrares tankar och Äsikter om hur det Àr att undervisa i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grundskolans tidigare Är samt grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna i arbetet utgÄr frÄn tre frÄgor:1. Hur skiljer sig yrket idrottslÀrare pÄ grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är i undervisningen?2. Vad innebÀr det att som idrottslÀrare undervisa pÄ grundskolans tidigare Är?3.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en öppen laboration kan pÄverka elever i grundskolans senare Är. Undersökningen syftar till att se om man kan förÀndra elevers arbetssÀtt med en öppen laboration och vilken attityd elever har till öppna laborationer samt att undersöka om det finns nÄgon sÀrskild grupp med elever som frÀmjas av öppna laborationer. Till grund för detta examensarbete ligger en undersökning som bestÄr av observation, enkÀter och intervjuer och undersökningen Àr genomförd i tvÄ klasser i skolÄr Ätta respektive skolÄr nio. Undersökningen visar att det kan finnas mÄnga positiva effekter med öppna laborationer. MÄnga av eleverna var positiva till laborationen och tyckte att den var rolig att genomföra..

I Sverige och utomlands har man pÄ senare tid sett framvÀxten av ett nÀtverk av s.k. Science Centers (SC). Dessa SC har som viktigaste syfte att öka besökarnas naturvetenskapliga intresse. NÀr det gÀller elever frÄn högstadiets senare Är kan detta ökade intresse för naturvetenskap t ex visa sig i form av en ökad benÀgenhet hos eleverna att söka sig till ett naturvetenskapligt inriktat gymnasieprogram.Vi har utvecklat och anvÀnt en enkÀt-baserad metod för att undersöka den pÄverkan pÄ elevers intresse för naturvetenskap som ett besök pÄ SC har. EnkÀten Àr lÀmplig att anvÀndas för elever frÄn grundskolans senare Ärskurser.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra förestÀllningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har bestÄtt av en intervjustudie dÀr tre tidigarelÀrare och tre senarelÀrare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mÄl i fysik för det femte och niondeskolÄret samt en lÀrobok för de tidigare Ären och en lÀrobok för de senare Ären. LÀrarna har fÄtt delge sina tankar och tolkningar kring/av mÄlen för det femte skolÄret och utifrÄn detta har de didaktiska frÄgorna varför, vad och hur fÄtt svar. Dessa svar har sedan fÄtt tjÀna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolÄren.

Det hĂ€r arbetet handlar om vad elever vill lĂ€ra sig mer om i ett naturvetenskapligt och teknologiskt innehĂ„ll i grundskolans tidigare Ă„r. Min studie Ă€r en del utav ROSE-projektet (The Relevance of Science Education) och mina resultat visar att eleverna i hög utstrĂ€ckning Ă€r intresserade utav naturvetenskap och teknik, precis som 15-Ă„ringar i tidigare ROSE-undersökningar visat sig vara. Även om mĂ„nga intressen mellan Ă„ldersgrupperna visade sig vara gemensamma sĂ„ Ă€r eleverna i grundskolans tidigare Ă„r mer intresserade av rena faktakunskaper Ă€n av större samhĂ€lleliga frĂ„gor. Dessa resultat indikerar att tidigare diskussioner som handlar om elevers sjunkande intresse för naturvetenskap och teknik Ă€r för allmĂ€nna i betydelsen att de inte tar tillrĂ€cklig hĂ€nsyn till innehĂ„ll, Ă„lder och riktar för lite uppmĂ€rksamhet till eleverna i dessa sammanhang. Resultaten har implikationer för dem som Ă€r ansvariga för styrdokument, lĂ€romedel, fortbildning och lĂ€rarutbildning.

Syftet med denna studie Àr att fÄ insikt i hur verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr uppfattar arbetet med IUPVÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr arbetet med IUP?- Vad uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr att en bra IUP Àr?För att besvara dessa frÄgor genomförde vi Ätta kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr. Vi fann detta Àmne intressant dÄ man som lÀrare Àr Älagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. DÄ detta Àr en ny företeelse ville vi se vad lÀrare har för uppfattning om detta. I vÄrt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in.

Ämnet idrott och hĂ€lsa ska frĂ€mja en aktiv livsstil för eleverna och det Ă€r idrottslĂ€rarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestĂ„ende intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare Ă„r beskriver den undervisning de sjĂ€lva bedriver i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom Ă€mnet. En kvalitativ undersökningsmetod har anvĂ€nts dĂ€r sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar frĂ„n olika orter i Sverige.

Examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ vad som kan fÄnga och utveckla flickors respektive pojkars intresse för teknik i Ärskurserna 7 till 9 samt vilka olika intresseomrÄden som tilltalar dem. Jag har Àven studerat hur dessa intresseomrÄden skiljer sig Ät, mellan pojkar och flickor.Det finns Àven genusövergripande teknikomrÄden som stÄr högt i kurs hos eleverna, dessa Àr robotar och uppfinningar. Det jag kan utlÀsa ur min undersökning Àr att pojkar och flickor har ett intresse för teknik i Ärskurs sju som successivt avtar hos flickorna men bibehÄlls eller ökar en del hos pojkarna..